städning

Jag storstädade igår och mitt rum är nu kliniskt rent.
Det händer ungefär en gång i månaden när det har varit så otroligt stökigt i fyra veckor att jag tillslut inte klarar av det längre. Jag sätter då igång musik på högsta volym och börjar med att slänga alla kläder som legat på golvet och samlat damm i tvätten, sen dammar jag och ställer i ordning, putsar, gnuggar och sliter. Jag dammsugar och tillslut moppar jag golvet. Och sen efteråt tänker jag att nu när jag ändå är igång så fortsätter jag med resten av övervåningen och så blir det. Men där är jag inte lika noggrann, för det är ju inte mitt rum .. liksom.
Men sen när jag väl har städat så blir effekten att jag inte vill vara där. Eller egentligen vill jag ju det eftersom det är så rent och fint där, men jag vet också att om jag är där så kommer det bli smutsigt igen. Jag kommer dra med mig massa hundhår in och sätter jag mig i sängen så förstörs ju min fina bäddning. Och på kvällen när jag ska gå och lägga mig så blir jag tvungen att lägga ner alla mina kuddar på golvet och det gör att det ser stökigt ut. Och just det - att lägga ner kuddarna brukar bli början till att det blir stökigt igen. För nästa morgon orkar jag inte bädda och göra det fint. Och när det då ligger kuddar och överkast på golvet när det blir dags att byta om - ja då slänger jag såklart kläder där med. Ligger det redan något på golvet så kan jag ju stöka ner ännu mer. Och i den vevan är det. Sen en månad senare inser jag att det ser förjävligt ut och att jag nyser eftersom det är dammigt, inte på grund av förkylning. Och så städas det en gång till!
Men imorgonbitti ska jag försöka tänka på det och faktiskt bädda igen så kanske det kan hållas rent i åtminstone några dagar.

PUSS